Morotsbröd.

Ett riktigt gott och enkelt bröd som jag har gjort många gånger är morotsbröd. Det här receptet fick jag för många år sedan av min storasyster eller om det var av hennes rumskamrat vid den tiden. Jag kommer inte riktigt ihåg. Tant glömmer så lätt.

Morotsbröd

5 dl mjölk

50 g jäst

25 g rumsvarmt smör

2 tsk salt

2 msk sirap

3 dl rivna morötter

13-14 dl mjöl

Värm mjölken till 37 grader. Smula jästen i en bunke och häll över mjölken. Tillsätt smör, salt, sirap, morötter och det mesta av mjölet. Arbeta degen kraftigt. Jäs i 30 minuter.

Sätt ugnen på 225 grader.

Dela degen i 4 delar och forma till runda limpor, jäs i 20 minuter. Pensla med uppvispat ägg och grädda i mitten av ugnen i 15-20 minuter.

Skala och riv morötter. Jag brukar inte vara så jättenoga med hur mycket det blir, men hellre lite för mycket än för lite.

Lös upp jästen i mjölken och tillsätt smör, salt, sirap, morötter och mjöl. Det står matbrödsmjöl i receptet, vad det nu innebär. Jag brukar använda det som heter 4 sädesslag, men den här gången var jag lat och orkade inte handla det, så jag tog 4 dl rågmjöl och resten vetemjöl. Funkade bra det med.

Nu har det jäst i 30 minuter.

Forma runda limpor och jäs i 20 minuter.

Pensla med ägg och och grädda i 225 grader i 15-20 minuter. Tills dom låter så där ihåliga när man knackar på undersidan.

Dom här mackorna är väldigt goda att äta med smör och tomat som pålägg. Kanske en nypa salt på tomaterna också.

Det här tog mig mindre än två timmar från start till mål. Så det är både snabbt och gott!

Bajsnödigt.

Nu undrar ni säker vad det är för något smaskigt i den här påsen? Jo det är potatisskal, morotsskal, lökskal, palsternacksskal och jag tror bestämt att det låg nån bit skinka eller bacon däri också. Det här ska vi koka buljong på! Jag vet, vi är lite äckligt hurtiga nu, men vi använder så väldigt mycket buljong i det här hushållet så vi tänkte testa att göra vår egen. Då slipper man alla tillsatser och man kan ta vara även på "skräpet". Jag ber att få återkomma med resultat senare. 

Nonsens.

Här kommer ett inlägg som inte handlar om just någonting egentligen.

Gurkor från svärfars trädgård. Ser dom inte ut som ormar?

Den här katten kan man hitta på en hel del olika ställen. I en kartong...

Eller varför inte bland porslinet? 

Vi hade tinat kyckling tidigare på dagen och då måste man ställa in dom i det här skåpet och binda fast luckan i den bredvid. Men det luktade tydligen kyckling även senare, för senare på kvällen hittade vi den här spjuvern inne i skåpet. 

Limpa.

Att baka sitt eget bröd är ju lite av ett evighetsjobb. Det tar ju liksom alltid slut och så får man baka nytt. Fördelen med det här är ju att man kan prova en massa olika sorters bröd. Så det senast bakade brödet blev ett nytt bröd, en råglimpa. Jag måste säga att jag var skeptisk under hela tiden jag höll på för det var en ganska märklig deg. Men oj vad jag fick äta upp mina ord. Ursäkta den dåliga ordvitsen. Men jag bor ju ändå i Göteborg...

Kvällen innan skulle man hälla kokande vatten på grovt rågmjöl.Det stod inte om man skulle röra om eller inte, men jag tänkte att det borde man ju. Men jag vet inte, det blev lite märkligt. Så här såg det ut morgonen efter. Ganska hårt och klumpigt.

Sen hällde jag i vatten, jäst, sirap, kryddor och mjöl. Det såg mest ut som en smet.

Sen skulle det jäsa i 20 minuter. Det jäste inte direkt nämnvärt.

Sen delade jag degen i två och gjorde runda limpor av dom. Det stod inte i receptet att dom skulle naggas, men på bilden i receptet var dom naggade, så jag körde på det. Här har dom jäst i 30 minuter, och lite större blev dom nog allt.

Dom fick stå i 190 grader i 53 minuter, då tyckte jag att dom var klara. Väl ute skulle dom penslas med kaffe blandat med sirap. Notera smartheten att lägga papper under.

Kompakta bröd brukar man ju inte vilja ha, men oj vad gott det var! Som en riktig sötlev. God att rosta var den också!

Farmor Anka-paj.

Min sambo kom hem häromdagen med två stora kassar frukt, en med äpple och en med plommon. Han hade inte pallat frukten utan plocket hemma hos sin syster. Är det förresten någon som pallar frukt nuförtiden? Eller är det passé? Hur som helst. Det blev en stor omgång äppelmos igen och sambon ville ha en plommonpaj. En sån där som farmor Anka alltid gjorde. Det här receptet använde jag mig av. 

Det här var första gången jag gjorde en smördeg. Eller om det var en mördeg. Jag har inte fattat skillnaden.

Man skulle bara ha en deciliter vatten i det här och jag trodde aldrig att det skulle bli bra.

Men det blev utmärkt och den fick plastas in och vila i kylskåpet en halvtimme.

Nästan alla dessa plommon gick åt, och dom skulle delas och kärnas ur. Om det var roligt? Det slutade vara roligt efter första plommonet. Sen var det bara resten kvar...

När jag äntligen var klar med att urkärningen blandades plommonen med råsocker, vaniljsocker och potatismjöl. Som vanligt så kollar jag inte så noga vad jag har hemma och fick använda lite muscovadosocker också eftersom råsockret inte räckte hela vägen.

Pajdegen blev riktigt bra om jag får säga det själv!

Jag kavlade ut degen tunt och skar remsor till locket. Här hade det varit käckt om jag hade haft en krusig baksporre så det hade blivit en fin kant på remsorna. 

Och nej, jag har inte ord som baksporre i huvudet. Jag fick googla.

Klart! Det blev så mycket fyllning så jag gjorde en liten paj också. Den skänktes bort till bättre behövande.

Det står att man ska servera pajen med vispad grädde eller en fin vaniljglass. Så coop extras vaniljglass fick det bli!

Tyvärr tyckte jag att pajen såg godare ut än den smakade. Den blev lite besk. Så lite extra socker hade nog inte skadat. Men degen var väldigt god iallafall. Och glassen också.

Dagens gnäll.

Jag var precis och handlade och kassen var visst lite tung för nu när jag kom hem så har jag tappat känseln i halva ringfingret. Det är som att det sover. Konstigt.
Jaja, jag har ju 9 1/2 fingrar kvar.

Hålkakor.

Häromdagen bakade jag hålkakor efter detta recept. Dom blev utmärkta och smakade mer eller mindre som dom som man köper. Luftiga fast lite sega på samma gång.

Kallt vatten, jäst, olja, sirap, kryddor, salt och rågmjöl. I receptet står det 2 tsk fänkål och 2 tsk anis. Jag använde brödkryddor som är just dessa två kryddor i en blandning. Nu är jag inte så förtjust i lakritssmak, men jag tog 2, eller var det 3 tsk, jag kommer inte riktigt ihåg. Det luktade väldigt mycket lakrits men det smakade alldeles lagom mycket.

Här har jag haft i vetemjölet och så fick maskinen gå i 12 minuter.

Innan jäsning.

En timme senare.

Degen var väldigt lätthanterlig. Gissar på att det är den långa knådningstiden i maskinen som gör den så.

Sen kavlade jag ut dom, tog ut hål och naggade. Jag gräddade även hålen eftersom det sägs att smaken sitter i hålen...

Sen jäste dom i en timme till. I receptet står det att man ska pensla dom med mjöl eller ägg innan man jäser dom. Men hur ska man då lägga en duk över dom? Så jag tog helt enkelt ett beslut om att pensla dom efter dom jäst. Det funkade utmärkt. Jag använde mjölk mest för att jag var lite för lat för att knäcka och vispa ett ägg. För det är ju så sjukt jobbigt.

Voilà. 

Enkelt och gott. Rekommenderas!

Dagens gnäll.

Alltså halsmandlar. Vad är dom bra för? Ingenting om ni frågar mig. Igår började jag få ont i halsen och huvudet. Detta eskalerade under natten så att jag vaknade halv fem och inte kunde somna om. Det är mest en av mandlarna som gör ont och det känns som att det är den som orsakar huvudvärken. Lite feber tror jag att jag har också. Ack och ve vad synd det är om mig...

Mormors citronsaft.

Jag var hemma hos mina föräldrar för några dagar sedan och fick med mig receptet på mormors citronsaft. Den skulle enligt min mamma vara jättegod så då var det ju bara att testa.

Visst är det här mycket trevligare än ett recept man hämtar på internet?

Det här är vad som behövs, nästan.

Katten behövs ju förstås inte, men det är ju trevligt med sällskap.

Skala citronerna tunt, man vill ha så lite av det vita som möjligt.

Skiva skalet.

Katten Krister övervakar.

Skär bort det vita på citronerna och skiva dom.

När jag handlade så köpte jag en påse citronsyra. Jag tyckte att det verkade vara rätt mycket i en påse. Men sen när jag kom hem visade den sig bara innehålla 30 gram, och jag skulle ju ha 125 gram. Det fick bli ytterligare en vända till affären. 

Man kan ju tycka att det är lite väl mycket socker.

Men vips så försvann det när man hällde på kokande vatten.

Lägg på ett lock och så ska det stå någon dag. Jag var tvungen att använda en så stor skål så det enda som täckte den var en plåt. Men det funkade ju det med. Men jag undrar vad mormor använde för bunke som var stor nog och ändå kunde täckas med en tallrik (som det stod i receptet).

Jag fick även med mig en saftsil hemifrån som pappa letade upp i källaren.

Jag måste ju säga att detta var mycket enklare än min tidigare konstruktion.

Så här mycket saft blev det! Det blev mer men plasttillbringaren var för ful för att vara med på kort. Dom fina flaskorna är faktiskt mormors gamla flaskor. Vinflaskan kommer ju såklart inte från mormor utan från mitt egna förråd.

Var det svårt att göra? Nej. Var den god? Mycket! 

För att förstå just hur mycket saft så det blev får man gånga det med åtta, då den ska spädas 1 + 8. Så vill någon komma på ett glas saft någon dag går det bra.