Snygg.

Ibland känner man sig bara lite extra piffig...
                                                                              

Halvt hittepåbröd.

Jag har ju helt glömt att berätta om brödet jag bakade för ett tag sedan. Jag utgick från receptet på äpple- och valnötsbrödet, men ändrade lite smått bara.

Jag blandade 100 g rågsur, 300 g ljummet vatten och 180 g rågmjöl, täckte med plastfolie och så fick det stå framme över natten. I en annan bunke hade jag 200 g vetekross och 300 g kokande vatten som också täcktes med plast och fick stå över natten. Så här långt så är det samma recept som äpplebrödet, men i det brödet så ska man mixa äpple och socker och låta stå tills nästa dag. Det här momentet hoppade jag över, då jag ville ha lite bitar av äpple den här gången.

Så nästa dag tog jag surdegen och vetekrossen från kvällen innan och blandade med 150 g solsrosfrön (som jag hade rostat i en torr stekpanna innan, men om det gjorde någon skillnad vet jag inte, men det luktade gott i köket), 200 g ljummet vatten, 3 skalade och tärnade äpplen, 50 g socker (jag hade ljust muscovadosocker), 50 g linfrö (jag hade tänkt att ha hela linfrön, men det fick bli en blandning av hela och krossade eftersom det var det som fanns) och slutligen 650 g ekologiskt vetemjöl.

Det här fick gå i assistenten i fem minuter och sedan slängde jag i 20 g salt och så fick det gå ytterligare fem minuter.

Så här såg det ut när det var redo för jäsning. Nu var det ett tag sen jag bakade det här så jag kommer inte riktigt ihåg hur länge det jäste, men säkerligen en tre-fyra timmar.

Då såg det ut så här.

Sen klickade jag ner degen i två smorda brödformar och strösslade solrosfrön på. Här på bilden har dom jäst i ytterligare någon timme eller två. Den här gången kom jag även ihåg att sätta på ugnen i tid, 250 grader ska det vara. När bröden är färdigjästa och åker in i ugnen sänker jag till 200 grader och slänger in några isbitar på plåten under. Sen får det stå i ca 60 minuter, eller tills dom är 98 grader.

Smaskigt!

Det var gott med bitar av äpple i, smakade nästan lite äppelmos av det hela. Och solrosfrön var riktigt gott, det får det bli mer bakat på.

Dagens gnäll.

Det är fruktansvärt onödigt att öppna en dörr på stortån. Speciellt om det är ens onda och konstiga tå. Resultatet blev blod, smärta och om inte ond bråd död så iallafall en haltande gångstil och en tejpad tå.

Dagens gnäll.

Jag kanske är lite känslig men jag tycker inte att det är helt okej med äldre män som fläktar sig själva med kläderna på gymmet.

Idag var det en äldre man som uppenbarligen tyckte att det var en smula varmt på gymmet och löste detta genom att fläkta sig själv med linnet han hade på sig. Detta innebar att exponerade sin runda och håriga mage för hela gymmet. Och på något sätt lyckades han alltid vara i mitt blickfång. Var det inte precis framför mig så var det i någon spegel. Visst hade jag inte behövt titta, men det var som en bilolycka. Helt omöjligt att titta bort. Men jag får ge honom beröm för hans simultanförmåga. Han lyckades göra snabba innerlårsövningar samtidigt som han hysteriskt fläktade sig själv med linnet...

Fjärde gången gillt?

Jag har bakat levainbröd tre gånger tidigare med både misslyckade och lyckade resultat. Senast när det blev så bra så använde jag ju en baksten och assistent. Därför gjorde jag ett högst ovetenskapligt experiment där jag använde assistent och vanlig plåt, för att se om det var bakstenen som utförde miraklet.

Den här gången blev degen jättebra och jag kom ihåg att sätta på ugnen i god tid. Förväntningarna var stora men resultatet, nja...

Dom såg helt okej ut. Inte så höga som med bakstenen men godkända.

Men inuti blev dom inte alls lika ihåliga som senast.

Sambon tyckte brödet var utmärkt och visst var det gott. Men nu har jag ju sett att det går att få dom som dom ska vara. Så kontentan av det lilla experimentet är att det var bakstenen som gjorde det. Det får införskaffas snarast.

Räddat.

Jag tror jag lyckades rädda surdegarna! Vetesurdegen bubblade igång ordentligt så i morgon blir det ett försök till på levainbrödet. Rågsurdegen såg lite ledsnare ut, men den tog sitt rätt bra efter ett tag. Men den fick ändå en matning till nu ikväll för att vara på den säkra sidan.

Tillökning.

Det har varit dåligt med både bakning och bloggning på sistone, men vi har fått tillökning till den lilla familjen. En sån här!

Eftersom Marcus fick bestämma namnet till den stora katten så fick jag bestämma namnet till den lille. Det kan hända att vi har bott i Göteborg lite för länge för den stora heter Pälsebub och den lille heter Anti-Krister. Fast den sistnämnda har Emma-Lina att tacka för sitt namn. Jag ville att han skulle heta Krister och då kom Emma-Lina på att han borde heta Anti-Krister. Så så får det bli!

Surdegarna har stått bortglömda i kylskåpet på tok för länge, så idag gör jag ett försök att rädda dom. Så här såg dom ut när jag tog ut dom ur kylskåpet. Dom hade delat på sig och luktade ganska så surt. Att dom delar på sig kan ha att göra med att dom står för kallt (tjuvläste jag mig till i en bok i bokaffären). Nu har jag matat dom och så får vi se om dom tar sig under dagen.

Dagens gnäll.

Det borde vara förbjudet med äckliga parfymer på gymmet. Igår när jag var på gymmet ställer det sig en mycket slämmig man med en minst lika slämmig parfym på löpbandet bredvid mig. Den liksom brer ut sig som en blöt filt över hela stället. Och det stora problemet med löpband är att man kommer ju ingenstans. Det är som det gamla skämtet vad är det som går och går och aldrig kommer till dörren.

Så där står jag i det äckliga parfymmolnet och inser att jag har valt helt fel underkläder. Trosor med dålig resår är visst inte att föredra, då en viss nedhasning inträffar. Efter ett par fruktlösa försök att hissa upp dom får jag ge upp och gå med dom halvvägs nerhasade. Mycket oskönt. Tur att jag hade byxor som satt uppe iallafall.

När jag kom hem och skulle duscha så tänkte jag spexa till det och raka benen. Då tappar jag ner rakhyveln mellan badkaret och väggen. Och eftersom vi har det sunkigaste badrummet någonsin finns det inte någon chans att jag försöker leta upp den, då köper jag hellre en ny. Eller väntar tills dom ska stamrenovera nästa år...